Fakta om Etanol E85
Det vanligaste alternativa drivmedlet är etanol. Bilar som körs med etanol släpper ut 60-80 procent mindre koldioxid i atmosfären. Personbilar och andra lätta fordon körs med en blandning av 85 procent etanol och 15 procent bensin (E85). Men det kräver en bränsleflexibel motor, en så kallad flexifuel eller FFV-motor, som drivs med en valfri blandning av bensin och etanol E85. Tunga fordon med modifierade motorer kan ersätta dieseln med etanol. Om man kör på etanol krävs motorvärmare vid kallstart vid temperaturer under minus 15 grader.
Nettotillskottet av växthusgasen koldioxid från bilar som körs på E85 är c:a 60-80 procent lägre än om bilen körs på bensin. Utsläppen av hälso- och miljöfarliga ämnen från moderna bilar som körs på E85 skiljer sig inte påtagligt från bensinbilar av motsvarande årgångar.
Etanol som går till drivmedel i svenska fordon produceras för när-varande av tre typer av råvaror: svensk skogsråvara (liten volym), svenskt vete, europeiska jordbruksgrödor och brasilianska sockerrör. Den brasilianska tillverkningen dominerar världsmarknaden men tull-bestämmelser gör att en stor del av importen till Sverige görs från EU.
Domsjö fabriker i Örnsköldsvik producerar sulfitbaserad pappersmassa. Som en biprodukt tillverkas alkohol. Denna alkohol säljs till industri-ändamål men även som bränsle till E85-bilar. Råvaran är cellulosa, d v s skog. Vid massatillverkningen bildas mer energi (ånga) än som behövs för tillverkningen. En del av överskottet används för att producera E85-alkohol – värme som annars kylts bort.
Detta, plus den förnybara råvaran, innebär att energianvändning, utsläpp av föroreningar samt nettotillförsel av växthusgasen koldioxid är mycket låg vid tillverkning av denna sorts E85-etanol. Eftersom etanolen tillverkas inom landet blir miljöbelastningen vid distribution till tankställe dessutom något lägre än från olja/bensin, som utvinns utomlands. Dock spelar transporterna liten roll för den totala miljö-belastningen från drivmedel.
I Sverige görs även etanol från spannmål som används till att lågin-blanda 5 procent i bensin. Tillverkningen sker i Agroetanols anläggning i Norrköping. Fabriken är byggd för att göra etanol och här finns ingen överskottsenergi att tillgå. Mängden energi som åtgår är betydligt större än för att framställa motsvarande mängd bensin. Odling och förädling av spannmålsetanol är mer energikrävande än utvinning och förädling av råolja.
Men merparten av energin som används i fabriken är av förnybart ursprung och eftersom spannmål är en förnybar råvara innebär det att nettoutsläppen av fossilt koldioxid från denna sorts etanol enligt tillverkaren är 80 procent lägre än från motsvarande mängd bensin. Alltså blir nettotillskottet av koldioxid betydligt mindre från Norrköpingsetanol än från bensin även om primärenergiförbrukningen är högre.
Vid tillverkning av bränsleetanol från sockerrör är produktionen av biomassa högre per areal-enhet än för svensk spannmålsetanol. Detta tillsammans med storskalig odling och låga löner gör denna etanol billigare än inhemsk, även med hänsyn tagen till långa transportvägar. En schablonmässig siffra kan anges till att utsläppen av växthusgaser minskar med c:a 70-80% från sockerrörsbaserad etanol.
Den europeiska etanolen framställs med mycket större insats av fossila bränslen vid tillverkningen. Där varierar nettoutsläppen av koldioxid kraftigt och kan i sämsta fall vara lika hög som vid bensinanvändning.
Från etanoldrivna bussar (tillverkade under 1990-talet) är utsläppen av kväveoxider och partiklar lägre än från motsvarande årsmodell av dieselbuss.
